Parkeringen är som värsta Saharaöknen och i det blåsiga vädret som varit nu några dagar hade jag kunnat sandblästra min keramik utanför butiksdörren. Vi får se vad vi hinner göra åt det.
torsdag 12 juni 2008
Sahara?
Med tanke på hur det ser ut utanför butiken just nu, är det svårt att se att ett par krukor med blommor ska få eventuella kunder att tycka att det känns mysigt...
Parkeringen är som värsta Saharaöknen och i det blåsiga vädret som varit nu några dagar hade jag kunnat sandblästra min keramik utanför butiksdörren. Vi får se vad vi hinner göra åt det.
Parkeringen är som värsta Saharaöknen och i det blåsiga vädret som varit nu några dagar hade jag kunnat sandblästra min keramik utanför butiksdörren. Vi får se vad vi hinner göra åt det.
tisdag 10 juni 2008
Apropå det...
Brandsläckaren
När jag jobbar i verkstan brukar jag oftast lyssna på radio. I går lyssnade jag på "Christer i P3" och deras "Apropå det" som handlade om "Första gången". Det vill säga första gången vad som helst hänt och då kom jag och tänka på när jag var ganska ny som vakt på kärnkraftverket i Oskarshamn. Jag var 22 - 23 år gammal och skulle iväg med tre andra till OIII för att gå på dagens skift. Vi hade en liten tvådörrars Golf och eftersom jag hade längst ben (och var tjej och ny?) så fick jag den äran att sitta i framsätet. När två av killarna klämt in sig i baksätet slog jag tillbaka sätet för att sätta mig och samtidigt fylldes hela bilen med ett vitt pulver!
Jag hade smäckt till pulversläckaren som var standardutrustning i alla våra bilar, med sätet... Vilken lycka! Hela bilen var fylld av pulver och killarna såg ut som snögubbar. Den enda som klarade sig var jag, eftersom jag aldrig hann in i bilen.
Det kom aldrig fram vem som lossat sprinten i släckaren - förmodar att den stackaren inte för sitt liv vågat hoppas på att lyckas så bra i sitt upptåg! Alla säten och all annan inredning som satt löst fick plockas isär för att bilen skulle kunna rengöras. Som tur var så slapp jag det jobbet!
Flagghissning
En annan första gång var även det på kärnkraftverket, men det var inte min "första gång" utan en av killarna som började samtidigt med mig. Han skulle för första gången gå morgonronden på OIII och i den ronden ingår att hissa flaggorna (tre till antalet om jag inte minns alldeles fel) utanför entrén. Rätt var det är så ringer den här killen till oss som har vakten på OII och frågar om inte någon kommer och hjälper honom snart. "Vad då hjälper?" "Ja, att hissa flaggorna. De ska ju upp till kl. 7.00!" Vi fattar ingenting! Då säger han "Jamen, det står ju i rondbeskrivningen att alla flaggorna ska hissas samtidigt!"
Polisutryckning
En gång fixade jag en polisutryckning. Jag hoppas att det var första och sista!
Innan jag började som vakt på kärnkraftverket så jobbade jag på en mack i Oskarshamn. Min sista dag på jobbet fick jag stängningspasset. Jag stängde vid 22.00 och sedan fixade jag kassan och gick i genom alla kvällsrutiner. Vid 23.00-tiden kom jag hem och stöp i säng eftersom jag skulle vara ute på kärnkraftverket kl. 7.00 följande dag för att arbeta mitt första pass där. Jag hann inte mer än slumra till så vaknade jag med ett ryck - nyckeln till klädskåpet på kärnkraftverket var inlåst i mitt klädskåp på macken! Jag fick slänga mig i bilen och köra tillbaka till macken. Jag öppnade och rusade in och larmade av (trodde jag...) och hämtade min nyckel i klädskåpet. När jag går förbi dörren ut till butiken ser jag att det blinkar blåljus utanför butiksdörren... En polis bultar på entrédörren och jag går lite nervöst och öppnar. Men, jag hade ju larmat av?!
Det visar sig att efter ett visst klockslag kan ingen anställd larma av och gå in i butiken utan det kan bara bevakningsföretaget göra. Ooops! Klockan är över midnatt och det visar sig att jag måste ringa min chef för att klara upp det hela eftersom vi inte kan larma på från butiken. Han är lagom glad - han var ju redan putt eftersom jag sagt upp mig och inte gjorde det här saken bättre! Nu talar han om för mig att jag måste ringa till bevakningsföretaget och be dem larma på. Det visar sig vara mina blivande kollegor på kärnkraftverket som har befogenheten till detta...
När jag jobbar i verkstan brukar jag oftast lyssna på radio. I går lyssnade jag på "Christer i P3" och deras "Apropå det" som handlade om "Första gången". Det vill säga första gången vad som helst hänt och då kom jag och tänka på när jag var ganska ny som vakt på kärnkraftverket i Oskarshamn. Jag var 22 - 23 år gammal och skulle iväg med tre andra till OIII för att gå på dagens skift. Vi hade en liten tvådörrars Golf och eftersom jag hade längst ben (och var tjej och ny?) så fick jag den äran att sitta i framsätet. När två av killarna klämt in sig i baksätet slog jag tillbaka sätet för att sätta mig och samtidigt fylldes hela bilen med ett vitt pulver!
Jag hade smäckt till pulversläckaren som var standardutrustning i alla våra bilar, med sätet... Vilken lycka! Hela bilen var fylld av pulver och killarna såg ut som snögubbar. Den enda som klarade sig var jag, eftersom jag aldrig hann in i bilen.
Det kom aldrig fram vem som lossat sprinten i släckaren - förmodar att den stackaren inte för sitt liv vågat hoppas på att lyckas så bra i sitt upptåg! Alla säten och all annan inredning som satt löst fick plockas isär för att bilen skulle kunna rengöras. Som tur var så slapp jag det jobbet!
Flagghissning
En annan första gång var även det på kärnkraftverket, men det var inte min "första gång" utan en av killarna som började samtidigt med mig. Han skulle för första gången gå morgonronden på OIII och i den ronden ingår att hissa flaggorna (tre till antalet om jag inte minns alldeles fel) utanför entrén. Rätt var det är så ringer den här killen till oss som har vakten på OII och frågar om inte någon kommer och hjälper honom snart. "Vad då hjälper?" "Ja, att hissa flaggorna. De ska ju upp till kl. 7.00!" Vi fattar ingenting! Då säger han "Jamen, det står ju i rondbeskrivningen att alla flaggorna ska hissas samtidigt!"
Polisutryckning
En gång fixade jag en polisutryckning. Jag hoppas att det var första och sista!
Innan jag började som vakt på kärnkraftverket så jobbade jag på en mack i Oskarshamn. Min sista dag på jobbet fick jag stängningspasset. Jag stängde vid 22.00 och sedan fixade jag kassan och gick i genom alla kvällsrutiner. Vid 23.00-tiden kom jag hem och stöp i säng eftersom jag skulle vara ute på kärnkraftverket kl. 7.00 följande dag för att arbeta mitt första pass där. Jag hann inte mer än slumra till så vaknade jag med ett ryck - nyckeln till klädskåpet på kärnkraftverket var inlåst i mitt klädskåp på macken! Jag fick slänga mig i bilen och köra tillbaka till macken. Jag öppnade och rusade in och larmade av (trodde jag...) och hämtade min nyckel i klädskåpet. När jag går förbi dörren ut till butiken ser jag att det blinkar blåljus utanför butiksdörren... En polis bultar på entrédörren och jag går lite nervöst och öppnar. Men, jag hade ju larmat av?!
Det visar sig att efter ett visst klockslag kan ingen anställd larma av och gå in i butiken utan det kan bara bevakningsföretaget göra. Ooops! Klockan är över midnatt och det visar sig att jag måste ringa min chef för att klara upp det hela eftersom vi inte kan larma på från butiken. Han är lagom glad - han var ju redan putt eftersom jag sagt upp mig och inte gjorde det här saken bättre! Nu talar han om för mig att jag måste ringa till bevakningsföretaget och be dem larma på. Det visar sig vara mina blivande kollegor på kärnkraftverket som har befogenheten till detta...
Gammal trotjänare
Vissa saker bara går och går. Den här sågen har min pappa haft sedan 60-70-talet och de sista åren har den använts flitigt vid våra renoveringar. Den har hjälpt oss att spara många slantar då vi bland annat kunnat återanvända gammalt virke, såga till material som inte är standardmått och mycket annat.
tisdag 3 juni 2008
Kontraster
Om man får vad man betalar för så blir min räkning från Lundgrens Järn ruskigt dyr om jag ska jämföra med den från IKEA.
Igår var jag och handlade på båda ställena och om skillnaden i service ger genomslag på min faktura från Lundgrens då har jag nog inte råd att betala...
Jag skulle ha armeringsjärn och en stor plywoodskiva. Jag hade plockat fram mina arbetshandskar och var beredd att hjälpa till att lyfta, men det behövdes inte - de var två man starka på brädgården och bägge på plats.
Lastat och klart utan att knappt behövt lyfta ett lillfinger begav jag mig så glad i hågen till IKEA för att handla skåp. Ganska många. Och ganska tunga.
Killen på köksavdelningen gjorde en "plocklista" åt mig och så började min resa genom deras lagerhyllor. När jag kommit till halva listan kände jag att jag kanske skulle betala och packa det på släpkärran i två omgångar eftersom min butikskärra var ganska full vid det här laget. Men... lämna prylarna utan uppsikt på släpet? Kändes inte bra. Med andra ord fick jag fortsätta och packa butikskärran tills grejorna nästan ramlade av. I annat fall hade jag ju inte fått med mig allt.
Sagt och gjort - jag packade upp till kanten (och lite till) och så kom jag till slutet på listan... Bänkskiva 246 cm... Tror inte det. Den får jag hämta i morgon.
Ett gott råd - handla alltid par om par på IKEA!
Hem och montera skåp!
Igår var jag och handlade på båda ställena och om skillnaden i service ger genomslag på min faktura från Lundgrens då har jag nog inte råd att betala...
Jag skulle ha armeringsjärn och en stor plywoodskiva. Jag hade plockat fram mina arbetshandskar och var beredd att hjälpa till att lyfta, men det behövdes inte - de var två man starka på brädgården och bägge på plats.
Lastat och klart utan att knappt behövt lyfta ett lillfinger begav jag mig så glad i hågen till IKEA för att handla skåp. Ganska många. Och ganska tunga.
Killen på köksavdelningen gjorde en "plocklista" åt mig och så började min resa genom deras lagerhyllor. När jag kommit till halva listan kände jag att jag kanske skulle betala och packa det på släpkärran i två omgångar eftersom min butikskärra var ganska full vid det här laget. Men... lämna prylarna utan uppsikt på släpet? Kändes inte bra. Med andra ord fick jag fortsätta och packa butikskärran tills grejorna nästan ramlade av. I annat fall hade jag ju inte fått med mig allt.
Sagt och gjort - jag packade upp till kanten (och lite till) och så kom jag till slutet på listan... Bänkskiva 246 cm... Tror inte det. Den får jag hämta i morgon.
Ett gott råd - handla alltid par om par på IKEA!
Hem och montera skåp!
Dörren som kråmar sig i solen
Tidigt på morgonen innan solen kommit upp är dörren lugn och fin...
...men så fort solen varit framme en stund så kråmar den sig och vill smita från sin karm. Vad gör man?
...men så fort solen varit framme en stund så kråmar den sig och vill smita från sin karm. Vad gör man?
måndag 2 juni 2008
Tidig morgon
Strax före fem gick Tassa och jag till minneslunden och tände ett ljus. I skogen är pappa alltid närvarande. Så många promenader, så många samtal, så många minnen...
Man brukar säga att delad glädje är dubbel glädje och jag har nog alltid trott att delad sorg är, om inte halv sorg så i alla fall minskad sorg. Det tror jag inte längre. Idag vet jag att sorgen inte minskar för att man delar den. Min sorg är min och jag kan inte dela den med någon.
Man brukar säga att delad glädje är dubbel glädje och jag har nog alltid trott att delad sorg är, om inte halv sorg så i alla fall minskad sorg. Det tror jag inte längre. Idag vet jag att sorgen inte minskar för att man delar den. Min sorg är min och jag kan inte dela den med någon.
Pappa
I november fick jag hålla din hand för sista gången. Jag kommer aldrig mer få känna den trygghet och styrka som fanns i dina händer.Men jag kommer alltid minnas. Känslan finns kvar inom mig för alltid. Jag kan ta fram den när jag saknar dig som mest och minnas allt du betydde för mig.
Dina händerna har lärt mig så mycket - att snickra, att laga fiskegarn, att sätta kakel, att lägga klinkers, att mura till husbehov...
När verkstan blev klar skulle det bli min tur att lära ut nya saker till dina händer - att tova, att väva, att bränna raku...
Vi hade fortfarande gemensamma planer framåt men dina händer och din kropp ville något annat. Under din sista vecka fanns ingen annan kommunikation än den som kunde ske mellan våra händer. Kanske hörde du vad jag sa, kanske inte, men jag vet att du kände att jag fanns där. Timme efter timme kramade du min hand tills du inte orkade längre...
Min yngste son, Jakob, tyckte det var orättvist att storebror Adam fått ha morfar i sitt liv mer än två år längre än honom. Jag håller med - jag tycker att det är orättvist att mina systrar fått ha dig i sitt liv många fler år än jag!
Tack pappa för allt vi gjort tillsammans!
Dags för ny entré
För att sätta i ny dörr och ett fönster måste det bilas bort betong ända upp till en bärande järnbalk.
Det tog tid, men det gick.
Det tog tid, men det gick.
Nya dörren och fönstret på plats. Nu kan vi avsluta allt runtomkring också...
Så småningom ska det bli ny fasad, också...
Nybränt
Äntligen dags att öppna ugnen.
Det verkar ha fått bra - de flesta burkarna gick dessutom att öppna utan att de gick sönder.
Det verkar ha fått bra - de flesta burkarna gick dessutom att öppna utan att de gick sönder.
fredag 30 maj 2008
Burkdekor
Jag gillar att göra mina burkar. Tyvärr tar vissa dekorer lite lång tid, men det är så roligt. Och man måste få ha roligt! Eller hur?
Här har jag först skissat på dekoren för att se så att det hamnar bra.
Här har jag först skissat på dekoren för att se så att det hamnar bra.
I nästa steg markerar jag konturerna med en liten liten pensel.
Därefter fyller jag i alla blad. 
Nu är de klara att sättas i ugnen för en andra bränning till ca. 1240 grader.
Ikväll vet jag hur många som klarat sig... Ibland händer det att en del lock fastnar och då är jag inte lika glad som när jag sätter ugnen...
måndag 26 maj 2008
Liten sötnos
Vår lilla Nellie på besök. Hon har nästan hunnit bli 16 månader och är ett riktigt charmtroll.
"Vad gör du?"
"Vad gör du?"
Ännu mer bränt
Ett alternativt sätt att använda tops...
På plats i ugnen.
Äntligen bränning!
Så var det då äntligen dags att köra först glasyrugnen i nya verkstan... Visserligen är verkstan långt ifrån klar men det gick bra i alla fall.
Här är en liten mugg skröjbränd och nyglaserad och dekorerad...
...och här är den tillsammans med diverse andra prylar i nyöppnad glasyrbränd ugn.
Här är en liten mugg skröjbränd och nyglaserad och dekorerad...
...och här är den tillsammans med diverse andra prylar i nyöppnad glasyrbränd ugn.
söndag 25 maj 2008
Gotland - Dan Leonette
En härlig inspirerande uppvisning i rakubränning fick vi hos Dan! Är du på Gotland under sommaren kan du vika en torsdagseftermiddag hos honom och få se hur en bränning går till. Väl värt ett besök även om man inte är lagd åt pyromanhållet.
Jag vill ha en egen Peter!
Låt mig presentera Peter Pugger som arbetar hos Thord Karlsson. Han är inte speciellt vacker att se på och förmodligen har han ingen skönsjungande röst men får man tro Thord så är han en jäkel på att bearbeta lera i alla dess former. (Ja, inte bränd, då förstås!) Vill ha!!!
Är du nyfiken på PP så får du gå vidare hit.
Är du nyfiken på PP så får du gå vidare hit.
Gotland - Thord Karlsson Keramik
Många arbetsplatser har vi fått se under resan, men den som tog priset var nog Thords verkstad och butik. Jag tror att vi alla var lite avundsjuka när vi gick därifrån. Jag var det i alla fall, det erkänner jag glatt och villigt. Stora härliga ytor som var väl disponerade både i verkstadsdelen och i butiken!
Gotland - Lena Scharp
Keramikern Lena Scharp hade precis tömt sin vedugn inför en utställning som hon skulle ha på GKF i Visby. Här syns en del av utställningskeramiken.
Gotland - Skulpturfabriken
En tredagarstripp till Gotland när man har som mest att göra - kan det vara något?!
Jaaa! Det var jätteskönt att få se och göra något annat än att bygga. Att få åka med ett gäng trevliga keramiker från Öland var ju dessutom som grädde på moset. Vi hann besöka ett flertal ställen och det första var Skulpturfabriken. Härliga saker i betong...
Jaaa! Det var jätteskönt att få se och göra något annat än att bygga. Att få åka med ett gäng trevliga keramiker från Öland var ju dessutom som grädde på moset. Vi hann besöka ett flertal ställen och det första var Skulpturfabriken. Härliga saker i betong...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)